En offentlig patentansökan innebär att patentmyndigheten publicerar uppgifter och handlingar som tidigare varit sekretessbelagda. Utomstående kan då läsa om uppfinningen, se vem som står bakom ansökan och följa ärendets utveckling.
Offentliggörandet är en central del av patentsystemet. Uppfinnaren beskriver sin lösning och kan i utbyte få en tidsbegränsad ensamrätt om ansökan senare leder till patent.
Publicering innebär inte att myndigheten har godkänt uppfinningen eller bedömt att kraven på nyhet och uppfinningshöjd är uppfyllda. Ansökan kan fortfarande ändras, begränsas, avslås eller återkallas.
När blir patentansökan offentlig?
I många patentsystem publiceras en ansökan omkring arton månader efter ingivningsdagen. Om sökanden har begärt prioritet räknas tiden i stället från den tidigaste prioritetsdagen. Regler och tidsfrister kan dock skilja sig mellan olika länder och regioner.
En ansökan enligt PCT, Patent Cooperation Treaty, publiceras vanligen inom ramen för det internationella förfarandet. En sådan publicering innebär inte att ett världsomspännande patent har beviljats. Systemet ger i stället sökanden möjlighet att gå vidare i valda länder eller regioner, där respektive myndighet prövar ärendet enligt sina regler.
I vissa situationer kan sökanden begära tidigare publicering. En ansökan som återkallas i god tid före den planerade publiceringen kan ibland förbli hemlig, beroende på myndighetens regler och hur långt handläggningen har kommit. När handlingarna väl har publicerats går informationen i praktiken inte att göra hemlig igen.
Vilka uppgifter blir synliga?
Den publicerade ansökan innehåller vanligtvis:
- Beskrivning av uppfinningen
- Patentkrav
- Sammandrag
- Eventuella ritningar
- Bibliografiska uppgifter om ansökningsnummer, ingivningsdag, prioritet, sökande och uppfinnare
Hur mycket av myndighetens akt och skriftväxling som blir tillgänglig varierar mellan olika patentmyndigheter. Patentkraven är särskilt betydelsefulla eftersom de anger vilket rättsligt skydd sökanden försöker få. De krav som publiceras behöver dock inte vara desamma som de krav som slutligen beviljas. Under handläggningen kan formuleringarna ändras efter myndighetens granskning eller efter att tidigare teknik har identifierats.
Före publiceringen gäller sekretess
Fram till publiceringen bör uppfinningen hanteras under sekretess. En egen offentlig presentation, försäljning eller teknisk artikel före ingivningen kan påverka möjligheten att få patent, beroende på vilket lands regler som gäller.
Sekretessavtal kan därför vara relevanta när information behöver delas med utvecklingspartner, investerare eller andra rådgivare. Patentest behandlar allt inkommet material under sekretess och undertecknar det avtal kunden själv tar fram. Ett sökuppdrag gör alltså inte ansökan offentlig. En nyhetsundersökning före ingivningen kan ge en bild av teknikläget och visa om liknande lösningar redan finns i patentlitteratur eller andra tekniska publikationer.
Efter publiceringen kan andra läsa ansökan
Konkurrenter kan läsa beskrivningen, analysera patentkraven och följa den fortsatta handläggningen genom patentbevakning. De kan använda informationen för att bedöma framtida affärsrisker eller förbereda synpunkter där regelverket tillåter det. Publiceringen gör också ansökan till en del av det sökbara teknikläget, vilket kan få betydelse vid senare prövning av andra patentansökningar.
Egen ansökan säger inget om handlingsfriheten
För ett företag som planerar en produktlansering räcker det inte att konstatera att den egna ansökan är offentlig. En Freedom To Operate-analys kan behövas för att bedöma om tillverkning, användning eller försäljning riskerar att omfattas av någon annans rättigheter.
Då granskas både beviljade patent och relevanta pågående ansökningar, tillsammans med deras rättsliga status, geografiska räckvidd och aktuella patentkrav. En publicerad ansökan kan fortfarande ändras under handläggningen, vilket gör löpande bevakning relevant när den ligger nära den planerade produkten.
